Samhörighet är grunden för trygghet
Att aktivt arbeta för människors upplevelse av trygghet är en självklar del av Einar Mattssons långsiktiga förvaltning. Möt tre medarbetare med olika roller men samma drivkraft – att främja trygghet och säkerhet i människors vardag och arbetsliv.
Vad finns mer som är viktigt i trygghetsarbetet?
”Grunden är att bygga en känsla av samhörighet, en stolthet över sitt område. Sedan gör vi mycket annat som bidrar – byter till digitala lås, underhåller fastigheterna, satsar på trygga tvättstugor, skapar utemiljöer där människor trivs, motverkar olaglig andrahandsuthyrning, stödjer aktiviteter för unga och genomför större projekt med trygghet i fokus. Till exempel det stora belysningsprojektet i Hjulsta som blev klart i år. Där har vi sett till att de mörka loftgångarna blivit ljusa och trygga tack vare effektiv och energisnål LED-belysning. Sist men inte minst samverkar vi förstås med skola, föreningsliv, myndigheter och andra fastighetsägare. Ingen kan göra allt, men tillsammans gör vi skillnad”.
Hur vet du att trygghetsarbetet ger resultat?
”Hyresgästundersökningen AktivBo är ett bra verktyg för att se hur den upplevda tryggheten utvecklar sig i våra fastigheter och områden. Den och dialogen med hyresgästerna är våra viktigaste källor för att utvärdera att det vi gör ger förväntat resultat. Det är i relationen mellan människor som tryggheten växer”, avslutar Johanna Wikander.
Vad innebär ordet ”samordnare”?
”Jag fungerar som länk mellan produktionen och ledningen i frågor som berör arbetsmiljön och vad som händer därute. I mitt uppdrag ingår att dra upp riktlinjer, implementera dem och följa upp så att alla förstår syftet och prioriterar lika. Ett vanligt problem med riktlinjer är att de bara talar om VAD som ska göras, inte HUR, och då finns risken att människor gör sina egna tolkningar. Min viktigaste uppgift är att kommunicera hur vi som huvudentreprenör ser på saker, hur man gör rätt och vad som händer om regler och rutiner inte följs. Det handlar om att både lyssna och sätta ner foten, för att hjälpa alla inblandade att leva upp till en gemensam nivå av säkerhet och trygghet”.
Pratar du även med underentreprenörerna?
”Jag deltar på skyddsronder 1–2 gånger i veckan och då finns även underentreprenörerna med. I första hand är det dock projektet som tar hand om dem, och vid behov blir jag inbjuden. För oss är det viktigt att underentreprenörerna involveras, förstår vad som gäller på vår arbetsplats och tar sin del av ansvaret för att utföra arbetet på ett säkert sätt – både för sig själva och för andra. Min erfarenhet är att om man pratar med varandra, motverkar uppdelning och bjuder in alla i teamet, så växer gemenskapen, och därmed tryggheten. Det lönar sig att bry sig om alla som arbetar på bygget, och här är platscheferna och övriga ledare nyckelpersoner”.
När blir du riktigt nöjd?
”Det blir jag när vi fått ihop rutiner och hjälpmedel så att det som tidigare upplevdes som krångligt, plötsligt blir väldigt enkelt för alla att förstå, summerar Veronica Axeen.
"I en trivsam utemiljö vill människor röra sig, vistas och umgås med andra. Trivsel främjar gemenskap och i förlängningen en känsla av stolthet och social trygghet. Därför är vi noga med utformningen av gårdarna. Det ska finnas sittplatser i sol och skugga, möjligheter för barn att leka och träd som ramar in och skyddar mot hetta. Till välbefinnandet bidrar också intressanta och vackra planteringar som både människor och insekter gillar. Och något som verkligen får människor att samlas och prata, är odlingslådor. De fungerar som magneter på gården”.
Finns det något facit för en trygg utemiljö?
”Varje fastighet är unik och har sina speciella förutsättningar. Men visst finns det saker att ta fasta på. Till exempel att det finns siktlinjer på gården som gör det lätt att få överblick. Att kapa alla buskar i midjehöjd tycker jag dock är fel väg att gå. För mig handlar en trivsam och överblickbar miljö mer om hur växterna placeras, att det finns grönska i olika nivåer och att växtligheten samspelar med utomhusbelysningen när det är mörkt. Därför behöver skötseln och planeringen av utemiljön vara långsiktig, ta hänsyn till vad de boende vill och beakta hur buskar och träd kommer att växa. Träd till exempel ska stå länge, de planterar vi både för nuvarande och kommande generationer. Gamla träd är ofta en tillgång, men om de inte mår bra behöver de ersättas i god tid. När vår omtanke om utemiljön får hyresgästerna att känna sig omhänder- tagna har vi lyckats. Då bidrar vi till trygghet”, säger Johanna Karlsson.
